Visuell kommunikation

Hänger det ett gevär i rummet i början av filmen, ska den ha avfyras innan slutat av filmen. Andrei Tchekov.

Visuell kommunikation innebär hur man i praktik, genom en bild i ett visst sammanhang, vill nå fram med ett budskap och därefter få en respons. Bilder, likväl musik, är universella språk som talar direkt med publiken och appellera till våra inre känslor. Bilden är inte beroende av det verbala språket för att kommunicera fram en mening. Visuell kommunikation innefattar grafiska symboler, illustration och teckningar men Vi ska fokusera och diskutera film, fotografi och webbdesign.

Verklighetens effekt
En del av fascination med fotografi och filmer är att de förfaller verkliga. Samtidigt  är de mer än så. Att se på bilder eller film är, i det här avseende, besläktad med att drömma eller dagdrömma. Glansiga ytor, briljanta färger, realistiska kameraåkningar eller drönare höga vinklar förstärker vår upplevelse. Det är häpnadsväckande lik världen vi känner till men ändå mer ordnad och sammanhängande.

En annan orsak är ljuset som strålar och förför oss. Vår skärmkultur är en bra bevis på bilden attraktionsförmåga. Biografen stora dukar bidrog till filmen popularitet under hela förra sekel. Sedan kom TV in i våra privata rum. Dataskärmar och vår tids skärmar i Ipad och mobil har skapat en ny parallell verklighet utan historiskmotstycke.

En tredje fenomen som är specifik till bilden är perspektivsystemet. Genom att införliva betraktarens synfält i bilder, får denne att känna sig den enda mottagare av den framställda informationen. Det kallas för individuell effekt.

I boken ”fotografins estetik” skriver Susan Sonsag att i den moderna erfarenheten måste det finnas bilder för att något ska bli verkligt. Fotografier identifierar händelser. Fotografier förlänar händelsernas betydelse och gör dem minnesvärda. För att ett krig, en ogärning eller en naturkatastrof ska framstå som angelägna måste händelsen nå folk genom de olika system från dagstidningar och tidskrifter till television och internet som förmedlar fotografiska bilder till miljontals människor.

Mot bakgrund av den expanderande bildvärlden ligger fotografins mening inte i den sociala eller moraliska agitationen, som manar oss att känna och agera, utan i en konstaterande verksamhet. Vi ser, vi lägger på minnet, vi bekräftar. Detta är ett svalare seende som pacificierar. Vi ser på varje bild mindreän sekund numera, bara för 20 år seden var siffran cirka 10 sekunder eller mer.


En värld utan bilder.
Stora delar av våra samhälle har länge levt utan bilder och representation. Från jordbrukssamhället fram till fotografiets födelse på 1850- talet hade allmänheten få bilder att beskåda. Det var väggbonader och egna dekoration i hemmet, skulpturer i stadsmiljö och kyrkmålningar. Det var nog bara på slott och herrgårdar det fanns tavlor och porträtt. I och med fotografiet och negativets uppkomst har bilden kunnat reproducerats i det oändliga. Den första bilderna från ett krig är från Krimkriget år 1853. Innan dess fanns inga ”bildbevis” från krigets fasor. Det nya mediets estetiska och tekniska dimensioner blir lika intressant som dess sociala och humanistiska möjligheter.

Nyhetsbilder
Från 1900-talets början så blir nyhetsbilder en självklarhet och allmänheten har kunnat ta del av den information som bilden kommunicerar. Inom journalismen hävdas det sakliga ha en överlägsen kraft. Nyhetsbilder syfte är att informera och visa verkliga händelser på ett tydligt och sanningsenligt sätt. Nyhetsbilderna sammankopplas oftast med text. Kravet med försäljningssiffror ökar trycket på fotografen att “skapa” dramatiska bilder. Under lång tid har kvällstidningarna haft en starkt visuell framtoning med många och stora bilder.
2_bildkommunikation
I solidaritet med en fotograf streck, publicerades flertal dagstidningar i frankrike utan bilder.

Nyhetsbilden har ökat i betydelse men dess ställning har samtidigt försvagats. På ett flertal mediehus minskar bildredaktionerna och skrivande journalister får nu ofta uppdrag att fotografera. Här finns det även visa faror. Digitala bilder kan retuscheras och sprida falska nyheter. Video har antagit en given plats också i nyhetsrapportering.

Reklam
Reklamvärlden utnyttjar och spelar också tydligt på det här märkliga tillståndet mellan bilden och verklighet. Reklambilder har som mål att sälja en produkt och att öka försäljningen och detta utmanar etiken i reklambilder eller reklamfilmer. Fotografierna som skapas i reklamsyfte är ofta mångtydiga, särskilt när det handla om varumärkets positionering.

Bilderna är inte alltid sammankopplad med själva produkten man säljer en livsstil.  Fotografin är underordnad reklambyråer och dess kunder.

Adenko_studio1024_208

I reklamsammanhang försöker man alltid att hitta någonting i produkten som man kan dramatisera. Ett annan sätt att kommunicera bygger på delaktighet från publikens sida. Genom att skapa emotionella upplevelse så bygger man en relation till sin publik. Upplevelsen av en personlig känsla, en bearbetning av intrycket samt en reaktion eller ett slags gensvar.

Propaganda
I samma anda som reklambilder så försöker propaganda bilder att ge sken av “sanning”. Dessa förvrängda verklighetsskildringar kan påverka en hel nation och en stat kan rättfärdiga deras ideologi i förhållande till ett annat samhällssystem. Dessa bilder har används av flertal mer eller mindre totalitära regeringar t.ex under andra världskriget, kalla kriget och även just nu i pågående konflikt med två helt annorlunda sätt att skildra verkligheten.

Adenko_studio1920_williamsburgSociala bilder
Utvecklingen av mobiler, digitala kameror samt Internets globala scen har gett den fotografiska bilden nytt sändarkontext  och nya användningsområden. Bilderna på internet används numera som sociala länkar. Vi delar bilder med varandra med omedelbar verkan. Kameran har blivit ”minnenas maskin” och mobilkameran används som anteckningsbok.
Vi fotograferar som aldrig förr och till och med etablerade media koncern utmanar oss att skicka våra egna bilder av större evenemang. Numera är vi inte längre konsument av information utan vi deltar och bidrar själva till informationsflödet.



Klassisk dramaturgi
Ingen dramatik, ingen historia.

Vad vill du berätta och hur kan man fånga tittaren uppmärksamhet? Det dramatiska triangel används ofta som utgångspunkt i vår västerländsk dramaturgi. Till exempel “Röd luvan”, offret; vargen som förföljaren och jägaren som är räddaren i sagan. (Nu pratar vi långfilm och inte om musikvideo eller kortare berättelse som kan ha annorlunda struktur).

Under antiken var det den grekiska mytologin som stod modell för berättandet. När kristendomen bredde ut sig byttes referensramarna ut och det nya testamentets berättelse fungerar nu som prototyp för den dramatiska berättelsen.

Bibelns dramatik har kallas för ”The greatest stories ever told”. Människan blir huvudkaraktären som vill nå sitt mål och ropar på hjälp. Kristus är hjälten som vill stötta människan och det onda är allt det som vill hindra huvudkaraktären från att nå sitt mål.

Filmdramaturgi är ett sätt att fånga tittaren under filmens alla 90 minuter.
Generellt sett kan man säga att modellen har en början, en mittdel och ett slut. De olika akterna utlöser en första och andra vändpunkt. Om filmen inte följer en tydlig struktur kan vi som tittare känna oss förvirrade och i värsta fall uttråkade. Hollywood-modellen. Vissa ”smalare” filmer som inte följer den dramaturgiska kurvan kan ibland upplevas som svåra att ta till sig.

Dramaturgiska kurvanModellen används för att strukturera berättelse. Du ska ha den i åttanke när du skriver din manus och skapar din Storyboard. Vidare är det också viktig att bygga upp dramatik med de olika scener och klipp du arbetar med.

Drama är bara livet med de trista bitarna bortklippta. A. Hitchock

Här ska vi urskilja de olika stadierna i den dramaturgiska kurvan.

Början av filmen
Här lär vi känna karaktärerna, miljön och historien.
Anslag
Det här är själva inledningen av filmen och här får du ganska snabbt en känsla av filmen. Filmens anslag blir tittaren utgångspunkt och du får en ingång i berättelsen utan att berätta för mycket.
Presentation
Efter inledningen presenteras filmens karaktärer och den miljö de vistas i. Här får vi också vet vad som kommer att bli filmens huvudkonflikt. I det här skedet ska allt som spelar en huvudroll presenteras.

∏∏Mitten av filmen
Här utvecklas historien och vi fördjupar oss i konflikten.
Fördjupning
Här fördjupas huvudkonflikten och vi får bland annat veta bakgrunden till konflikten. Det ger oss information om hur de har hamnat i den situation som de befinner sig i. Här presenteras även eventuella andra konflikter.
Konfliktupptrappning
Här ökar tempot och konflikten blir mer dramatisk. Maktkampen blir intensivare och de två sidorna/viljorna/uppfattningar ser ut att komma till en punkt utan återvändo, så kallad Point of no return, vilket ofta är resultatet av någon form av bevisning som kommer fram.

Slutet av filmen
Mot slutet av filmen står det klart att det bara kan bli en vinnare, vilket resulterar i ett klimax.
Upplösning
När de två sidorna har nått så långt att en upplösning oundviklig får vi reda på vilken väg som blir utgången, alltså vem som vinner. Lösningen sker högst upp på den dramaturgiska kurvan och vi har nått filmens klimax.
Avtoning
Här rundas filmen av och vi går ner i ett betydligt lugnare tempo. Vi får reda på vad som blev följderna av upplösningen, var karaktärerna tar vägen och vad som kommer att hända sen.



 

‘The necessary condition for an image is sight, Janouch told Kafka; and Kafka smiled and replied: ‘We photograph things in order to drive them out of our minds. My stories are a way of shutting my eyes.”

Analys

Att känna till filmens dramaturgi är en förutsättningen för att både analysera och skapa film. Ett tips är att se om en film du redan har sett, helst en typisk amerikansk film för enkelhets skull, och använda dig av den dramatiska kurvan för att förstå olika scenuppbyggnad.

The Truman show
En intressant film att analysera i sammanhang är ”The Truman show”. Filmen handlar om en man som är omedveten fångad i en reality tv show. Analys handlar om politik men också om känslor som förmedlas genom John Carry roll.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=cLJAXu5OD-c?start=9&w=560&h=315]
The truman Show -Trailer


Intressant analys av film teknik, ram i ram eller ”frames in frames” där DOF (Director of photography) använder sig av en förgrund som avskärmar åskådare men som också skapar djup i filmen. Filmen har också ett underbar Soundtrack.
[youtube https://www.youtube.com/watch?v=01E5otZCpqw&w=560&h=315]
In the mood for Love.


[youtube https://www.youtube.com/watch?v=NoAzpa1x7jU&w=560&h=315]
Blade runner. Tears in Rain


[youtube https://www.youtube.com/watch?v=GbXIONSjmkY&w=560&h=315]
Blade runner scenanalys.



KONTEXT

En bild uppträder aldrig ensam utan i en viss kontext och oftast i samspel med text och rubrik. I bildsammanhang brukar man skilja på bildens inre och yttre kontext och på sändarkontext och mottagarkontext. Detta är viktig att kunna för att senare kunna analysera och läsa av ett fotografi.

Inre kontext

Till bildens inre kontext räknas allt som är en del av bildrummet. I ett fotografi betyder det allt som fanns framför kameran när bilden togs. I den inre kontexten ser vi hur elementen har arrangerats och strukturerats. Till exempel komposition, bildriktning och ljussättning.

Vad förmedlar de olika komponenterna som bilden är uppbyggd av?
Vilka tecken eller associationer innehåller den?

Yttre kontext

Till bildens yttre kontext räknas bildtexter och annan information som presenteras i bildens närhet och på bildens yta och som påverkar hur bilden ska tolkas.

I vilket sammanhang uppträder fotografiet och hur används det?

Sändarekontext

Sändarkontext avser det sammanhang som omger sändaren av en bild. Vetenskapen om sändaren påverkar vår tolkning av ett budskap. Till exempel tidningen, tevekanalen, företaget eller organisationen som står bakom. Genom att fundera över sändarkontexten kan man ofta finna bildens syfte eller tänkta budskap. Sändarkontexten för en Nordea-reklam är ursprungligen Banken och koncern Nordea.

Mottagare

Alla läsare, tittare eller lyssnare har olika bakgrunder som medför att de tolkar tecken eller kombinationerna av dessa på olika sätt. Mottagarnas slutgiltiga tolkning beror helt och hållet på vilka kunskaper de har, deras tidigare erfarenheter, vilken kultur man kommer ifrån mm.



 

Punctum
Punctum är ett begrepp som myntades av den franske forskaren Roland Barthes. I sin bok ”La chambre claire” (”Det ljusa rummet”) talar han om punctum och dess motsats studium som två sätt att uppleva bilder. 

Det intressanta med Barthes upptäckt är att han som analytiker påstår att punctum inte kan finnas genom en särskild analys.  I sin bok beskriver R. Barthes punctum som känslan av att någonting i bilden attackerar medvetandet och skjuter pilar genom den annars släta bildytan. Det är elementet som sticker ut och rycker tag i betraktaren. Det handlar ofta om en liten detalj i bilden som fångar intresset, väcker känslor och fastnar i minnet långt efter att blicken lämnat bilden i fråga.

Punctum är inte en del av bilden, utan en upplevelse som föds i betraktarens medvetande, högst subjektiv och personlig. Vissa bilder som anses särskilt starka, väcker punctum hos flera människor, men enligt Barthes teori ligger punctum helt utanför fotografens kontroll och skapas efter betraktarens egen världsbild och tidigare upplevelser.

Att finna ett punctum i en bild kan ske snabbt, men ofta krävs det en viss ansträngning hos betraktaren. Det är ofta svårt att sätta fingret på bildens punctum och i betraktande stund är det svårt att bedöma. Det är först i efterhand, då insikten om vilken detalj som hänger kvar i tanken som begreppet klarnar och växer i styrka.

Punctum i en bild kan upplevas både positivt och negativt. Det kan vara en detalj som hänför betraktaren, som stärker bilden och gör den vacker. Likväl kan punctum verka i motsatt riktning. Det kan vara en störande faktor i en annars vacker bild. En detalj som en felknäppt skjorta, ett ansiktsuttryck eller liknande som stör bildupplevelsen. Hur betraktaren än försöker ta in resten av bilden, leds blicken till samma störande detalj. Även det räknas som punctum.



Håller bilden på att bli en “hinna” framför verkligheten?
Hur trovärdig är den digitala bilden?