Teorier

1967 skrev Guy Debord essän ”The society of the Spectacle”. Diskussionen då handlade om bildens hypnotiska förmåga. Debatterna, bland situationisterna, om representationen av våra samhällen var då animerad och dynamisk. Två decennier senare uppkom en ny populärkultur och konsumentsamhället. Den fotografiska bilden förlorade då en del av sin aura, missbrukades och visade en skev spegelbild av ett perfekt samhälle med löften om personlig tillfredsställelse.

I dag, på den politiska scenen, skapas alternativa verkligheter och falska nyheter. Den mobila digitala tekniken har gjort fotografering så enkelt att det faktiskt ersätter det skriftliga språk som primär kommunikationsmedel i . Genom att dela våra bilder på sociala medier och som budbärare för det nya artificiella paradiset, bidrar vi själva till att etablera de nuvarande sociala normerna och skapa vårt eget skådespel samhälle.

Processen är pågående. Det är 50 år sedan G. Debord skrev sitt manifest men debatten är mer aktuell än någonsin. I en värld där visuell kommunikation frodas och intar ny roll är det viktigt att förstå dess kraft och dess mekanism och ta tillbaka makten över bilden. Det handlar om att befria våra sinnebilder från marknadens premisser och skapa ett nytt ramverk för det samtida fotografiet.

Här är några rader från Freddy Mercury låt från 1991
-The show must go on:
-What are we living for?
-Abandoned places
-I guess we know the score
-On and on, does anybody know what we are looking for?
-Another hero, another mindless crime
-Behind the curtain, in the pantomime
-Hold the line, does anybody want to take it anymore…
-The show must go on.



I en  längre fördjupning kan man konstatera att vi ser på den ”verkliga” verkligheten som mörker och att detta är en indikation på hur våra själar ser på sig själv.

Grekerna var optimistiska och såg sanning som ljus, i någon mån en utopisk tanke. Där vi är nu pessimistiska och ser sanning är mörkret. En Dystopisk känsla. Kanske för att de inte blivit blinda och överbelastade av våra ”sociala bilder”?

Vad är detta exponerade kollektiva drömmen, Ska man söka efter sanning i mörkret? Våra bilder producerar blindhet, en som förnekar möjligheten för antingen synlig eller osynlig sanning. För att uppnå denna sanna mörkhet kan vi dock stänga av våra mobiltelefoner, datorer och många, många andra maskiner, kanske till och med elektricitet bör tillfälligt stängas av, så att våra städer och våra liv inser vad mörkret och ljuset från verkliga stjärnorna är.


Kontext
Bilden uppträder aldrig ensam utan i en viss kontext och oftast i samspel med text och rubrik. Med begreppet “kontext” menar man vilket sammanhang bilden förekommer i. I bildsammanhang brukar man skilja på bildens inre och yttre kontext och på sändarkontext och mottagarkontext.

Det inre kontext
Till bildens inre kontext räknas allt som är en del av bildrummet. I ett fotografi betyder det allt som fanns framför kameran när bilden togs. I den inre kontexten ser vi hur elementen har arrangerats och strukturerats. Till exempel komposition, bildriktning och ljussättning.
Vad förmedlar de olika komponenterna som bilden är uppbyggd av?
Vilka tecken eller associationer innehåller den?
Yttre kontext
Till bildens yttre kontext räknas bildtexter och annan information som presenteras i bildens närhet och på bildens yta och som påverkar hur bilden ska tolkas.
I vilket sammanhang uppträder fotografiet och hur används det?

Sändarkontext
Sändarkontext avser det sammanhang som omger sändaren av en bild. Vetenskapen om sändaren påverkar vår tolkning av ett budskap.
Till exempel tidningen, tevekanalen, företaget eller organisationen som står bakom. Genom att fundera över sändarkontexten kan man ofta finna bildens syfte eller tänkta budskap. Sändarkontexten för en Hennes o Mauritz reklam är ursprungligen företaget Hennes o Mauritz.

Mottagare kontext
Alla läsare, tittare eller lyssnare har olika bakgrunder som medför att de tolkar tecken eller kombinationerna av dessa på olika sätt. Mottagarnas slutgiltiga tolkning beror helt och hållet på vilka kunskaper de har, deras tidigare erfarenheter, vilken kultur man kommer ifrån mm.

Vanliga
Kronologi
Budskap
Tema
Motiv
Regissör
Kameraåkning
Närbild (close-up)
Ansiktsbild
Panoramabild
Långa eller korta tagningar
Få eller många klipp – snabb klippning?
Färgsättning
Scen (sekvens)
Anslag
Berättarröst
Karaktär
Rollprestation
Protagonist
Antagonist
Side kick
Skuggroll eller Biroll
Kontrastroll
Direkt/indirekt gestaltning
Platta/runda gestalter
Konflikt/intrig
Peripeti
Klimax
Point of no return
Kameravinkel
Avtoning
Fördjupning
Dramaturgi
Komposition
Cineast
Dokumentär
Fade (bilden tonas in eller ut)
Fade-in (upptoning)
Fade-out (nedtoning)
Filter?
Flashback (berättarteknik)
Focus -Skärpan eller oskärpan i bilden
Fågelperspektiv -Något filmas från
högre höjd än själva objektet
Förstapersonsperspektiv
Grodperspektiv (filmas från lägre höjd
än själva objektet)
Kontrast
Kultfilm
Narrativ
Objektiv kamera ( ”osynlig” iaktagare)
Premiss (film)
Sekvens (film)
Slowmotion
Soundtrack
Specialeffekter
Storyboard eller bildmanus
Subjektiv kamera (en persons ögon)
Synopsis
Trailer
Triologi och Tetralogi
Undertext (budskap)
Vidvinkel
Visuella effekter
Zoomning


Skapande process
Myten säger”Pygmalion skapade en så vacker staty av nymfen Galatea att han förälskade sig i henne. Då kom Venus och lät statyn komma till liv.” Konstnärlig skapande kan ses som ett ”kärleksarbete”, som gör konst levande.
För konstnärer kan skapande av detta original estetik objekt vara ett självförverkligande.

Det skapande process är högst personlig fram till dess att den visas för allmänheten och blir till en föreställning. Betraktarens lägger då egna värderingar. Konsten är en förbindelse, en länk mellan det medvetna och det undermedvetna. Som i drömmar så skapar vi bilder.

FÖRNIMMELSE
De flesta idéer handlar om förnimmelse, mönster eller känslor. När du fotograferar ser du världen genom dina erfarenhet, din uppväxttid, utbildning, sociala tillhörighet, personliga läggning och intellekt. Där genom måste du hitta din egen stil. Val av motiv kanske inte det avgörande när det gäller bildspråket. Du kan få ledtråd genom att fråga dig VARFÖR du fotar.
Många av de mest kända fotografer har en egen stil som man kan känna igen men de kan ha arbetat i många olika fält som reportage, porträtt eller landskap fotografi.

DITT BILDSPRÅKET
Fotografi är ett språk. Se t.ex om du vill lära dig prata franska så börjar du med enklare grammatik. Sen bygger du på ditt ordförråd. Så småningom så kan du sätta ihop meningar. Men du kommer inte att kunna prata flyttande på några år, ännu mer tid kommer att krävas för att förstår nyanser i språket.
Tänk, jämfört med fotografi; där lär du dig inställningar, du lär dig komposition, du tar bra bilder men innan du vill kunna uttrycka dig, förfina, lära sig att få rätt uttryck i dina bilder tar tid. Att ha ett ”eget” bildspråk tar tid. Det krävs många års erfarenhet av bild skapande och tanke för att kunna använda sig av medium till sin fullo. Många bilder idag är gjorda utan intresse. Innan man tar en bild ska man fråga sig: ”varför tar jag den här bilden? Kan den att vara av intresse för dem som råkar se den?

I visa avseende så antas fotografer vara ”datatekniker”. Att skapa teknik perfekta bilder kan vara målet förvisso. Men i det fotografiska bilden bottnar många känslor. Det är de du vill åt om du vill utveckla som fotograf. När du har lär dig förstå exponering och brännvidd, blixtljus och vitbalans och bildkomposition så är det viktig att låta känslan ta över. Våga lita på din intuition, hitta din egen balans, en riktning som känns bra. Du vill experimentera, skapa, sätta ihop en serie som kan visas, utveckla helt enkelt.

VAD SKA DU FOTOGRAFERA?
Bildspråket använder man när man har någonting att säga. Ingen människa skulle kunna tänka sig att använda språket i tal och skrift utan att känna att man har något att förmedla och som kan vara till intresse för andra.
Process med att veta VARFÖR man tar en bild kan vara lång eller kort men det finns alltid en handledning för att vi trycker på avtryckaren.
Den rätta frågan kanske inte är ”HUR man ska fotografera” utan ”VAD man ska fotografera?”