Systemkamera

Vi arbetar med systemkamera eller spegelreflex. Dagens digitala kameror är fullt av finesser och elektronik men principen är detsamma som de tidigare kamerorna.
En Digital system kamera fångar ljuset och bilden registreras på en sensor. Det finns mer eller mindre avancerade typ av kamera och flertal tillverkare, Canon, Nikon, Fuji etc.
Vi bekantar oss med några av de viktiga reglagen på kameran.

systemkameraSökardisplay
Där kontrollerar du alla inställningar genom olika menyer. Samtidigt används denna display för att se dina bilder.

MENYSYSTEM
I bruksanvisningen till din kamera kan du läsa om alla de olika inställningsmöjligheterna. Du kan också använda hjälpknappen under tiden du navigerar i menysystemet. Denna funktion ger dig en kort beskrivning om det menyalternativ du markerat. Du kan få hjälp i menyn när frågetecknet visas i nedre vänstra hörnet på skärmen.
Visningsmenyn
Här justerar du visningsinställningar, hanterar bilder och kör bildspel. Fotograferingsmenyn
Här ändrar du fotografiska inställningar som bildstorlek, bildkvalitet, färgin-ställningar och vitbalans.
Anpassningsmenyn
Här anpassar du din kamera genom att ställa in t.ex. knappfunktionalitet, LCD-timers och autofokus-inställningar. I vissa kameramodeller har denna flik tagits bort och funktionerna hittar du istället i fotograferingsmenyn eller inställningsmenyn. Inställningsmenyn
Här ställer du in grundläggande kamerainställningar som datum, tid och språk, formaterar minneskort och väljer filnumreringsalternativ.
Retuscheringsmenyn
Här kan du redigera dina bilder direkt i kameran. Du kan t.ex. ta bort röda ögon, beskära och konvertera dina bilder till svartvitt. När du retuscherar en bild behålls alltid originalet, och en redigerad kopia av bilden sparas på min-neskortet. Inställningshistorik/Min meny

I inställningshistorik-menyn listas de senast använda menyalternativen för att du snabbare ska kunna komma åt de inställningar du gör oftast. I vissa kameramodeller kan du göra denna flik till din egen meny (Min meny). Du kan då välja precis vilka menyalternativ som ska visas, och även ordningen på dessa.

MODE
Där väljer olika inställningar för exponeringen av bilden.
P Läge / Mode
I detta läge justerar kameran slutartid och bländare automatiskt för att få en optimal exponering i de flesta situationer. Du använder ”P läge” när du känner dig osäker på ljusförhållande och när du vill låta kamera sköta exponeringen. ”P läge” kan du välja olika kombinationer av slutartider och bländare genom att vrida kommandoratten åt höger (om du vill ha större bländare eller kortare slutartid) eller åt vänster (om du vill ha mindre bländare eller längre slutartid). P läge används till exempel för ögonblick bilder då du inte hinner ställa in värde.
A/Av Läge / Mode
Du väljer bländare. Kamera anpassa slutartid automatisk.
Du använder ”A läge” när du vill ha kontroll över bländaröppning och skärpedj-upet. S/Tv Läge / Mode
Du väljer slutartid. Kamera anpassa bländare automatisk.
Du använder ”S läge” när du vill ha kontroll över slutartiden och fotografera rörliga motiv.
M Läge / Mode
I manuellt exponeringsläge bestämmer du själv slutartiden och bländaren. Som hjälpmedel så har kameran en exponeringsindikator där du kan kontrollera exponeringen.

Beroende på vilken kameramodell har du olika exponeringsläge som underlättar för dig vid specifika situationer. t. ex sport / porträtt / natur. I dessa lägen väljer kameran automatiskt det bästa värde för en specifik situation. Du använder dessa lägen när du vill låta kamera sköta exponeringen.

RATTAR
Rattar för exponeringskontroll. Här kan du ändra bländare och slutaren.

SENSOR och MINNESKORT
Sensor registrerar bilden och finns inuti kameran bakom spegel. Minneskort
För att lagra bilderna behöver du ett avtagbar minneskort. Dessa kommer med olika lagringskapacitet och överföring hastigheter. Ta ut minneskort. Vilken lagringskapacitet har den?

VITBALANS
Grundinställning i kameran är inställd på ”auto vitbalans” dvs kameran
försöker att kompensera felaktiga färger och återskapa ”rätt färg”
Grundinställning i kamera är anpassad till dagsljusförhållande vid middagsljus, följaktingen blir ljuset på kvällen något gulare , samma sak gäller
med en lampa.
Vidare kan man ställa vitbalans för inomhusfotografering. Men om de
används utomhus så får bilden blåstick. För vissa bilder är det även fråga
om kreativ tolkning av vitbalansen. Det kanske är mer intressant vad som
känns spännande bildmässigt än vad som är tekniskt korrekt.

AUTO VITBALANS
Auto / vitbalans inställning är mycket användbart när det är svårt att hitta
färgsticket själv. De flesta kameror är en bra auto-vitbalans men det är inte alltid kameran det blir rätt och då får man ta till egna inställningar.
Om man ska ställa in vitbalansens värde själv så gäller följande; ju högre
värde desto varmare. Man kan tänka sig att när man ökar värdet så ökar
man temperaturen. De lägsta värdena ger ofta en blåaktig bild medan
högre värden ger varma toner i grönt, rött, magenta osv.
Vill man exempelvis få bort det gula lysrörssjuset i en bild så får man alltså
sänka vitbalansvärdet tills färgerna blir mer neutrala eller tills man uppnåt
den effekt man vill ha.
Små skillnader i färgerna fixar man i bildbehandlingsprogram, där kan
man göra en bild varmare eller kallare.

MANUELL VITBALANS
Prova vitbalanslägen såsom skugga, dagsljus, molnigt, glödlampa volfram,
tungsten, lysrör och blixt.
Vidare kan du mäta vitbalans genom att fotografera en neutral yta (t.ex.
ett vitt eller grått papper) som du låter täcka större delen av motivet. (Här
skiljer sig kamerorna ganska mycket rent praktiskt – läs manualen.)
Genom detta har kameran lärt sig att det färgfel som eventuellt syns, t.ex.
att det vita papperet är svagt gulaktigt, ska det framöver kompenseras för
så att bilderna blir neutrala.
Problemet men denna inställning är att den ibland blir för tekniskt perfekt
– man vill gärna ha lite gulaktighet i bilden för att skapa inomhuskänsla.

VITBALANS I RAW
Jobbar man med RAW-formatet styr du vitbalansen i efterhand.
Du kan ändra färger även om bilden fotograferas som JPEG, men du får
inte slutkvalitet därför att RAW-bilden innehåller så mycket mer bildinformation
(färgnyanser och kontrastomfång). Det är lätt att JPEG-filen ”spricker” vid stora färgjusteringar Så är ej fallet med RAW-bilden efter justering.