Section 4

1967 skrev Guy Debord essän ”The society of the Spectacle”. Diskussionen då handlade om bildens hypnotiska förmåga. Debatterna, bland situationisterna, om representationen av våra samhällen var då animerad och dynamisk. Två decennier senare uppkom en ny populärkultur och konsumentsamhället. Den fotografiska bilden förlorade då en del av sin aura, missbrukades och visade en skev spegelbild av ett perfekt samhälle med löften om personlig tillfredsställelse.

I dag, på den politiska scenen, skapas alternativa verkligheter och falska nyheter. Den mobila digitala tekniken har gjort fotografering så enkelt att det faktiskt ersätter det skriftliga språk som primär kommunikationsmedel i . Genom att dela våra bilder på sociala medier och som budbärare för det nya artificiella paradiset, bidrar vi själva till att etablera de nuvarande sociala normerna och skapa vårt eget skådespel samhälle.

Processen är pågående. Det är 50 år sedan G. Debord skrev sitt manifest men debatten är mer aktuell än någonsin. I en värld där visuell kommunikation frodas och intar ny roll är det viktigt att förstå dess kraft och dess mekanism och ta tillbaka makten över bilden. Det handlar om att befria våra sinnebilder från marknadens premisser och skapa ett nytt ramverk för det samtida fotografiet.

Här är några rader från Freddy Mercury låt från 1991 -The show must go on:
-What are we living for?
-Abandoned places
-I guess we know the score
-On and on, does anybody know what we are looking for?

-Another hero, another mindless crime
-Behind the curtain, in the pantomime
-Hold the line, does anybody want to take it anymore…

The show must go on.

I en  längre fördjupning kan man konstatera att vi ser på den ”verkliga” verkligheten som mörker och att detta är en indikation på hur våra själar ser på sig själv.

Grekerna var optimistiska och såg sanning som ljus, i någon mån en utopisk tanke. Där vi är nu pessimistiska och ser sanning är mörkret. En Dystopisk känsla. Kanske för att de inte blivit blinda och överbelastade av våra ”sociala bilder”?

Vad är detta exponerade kollektiva drömmen, Ska man söka efter sanning i mörkret? Våra bilder producerar blindhet, en som förnekar möjligheten för antingen synlig eller osynlig sanning. För att uppnå denna sanna mörkhet kan vi dock stänga av våra mobiltelefoner, datorer och många, många andra maskiner, kanske till och med elektricitet bör tillfälligt stängas av, så att våra städer och våra liv inser vad mörkret och ljuset från verkliga stjärnorna är.