Fotohistoria

EN KORT HISTORIA

DEN FÖRSTA FOTOGRAFI (år 1826) Joseph Nicéphore Niépce lyckades 1826 ta den ”första permanent avtryck av naturen”. Bilden föreställer utsikten från hans vindfönster i Saint-Loup-de-Varennes i Frankrike. Plåten var 20 cm x 16.5 cm och på baksida kan man läsa: ”Point de vue de la fenetre”. (sv. Utsikten från fönstret). Uppfinningen kallade han själv för Héliografi (sv. solteckning). Héliografiet är gjort på en tennplåt som gjorts ljuskännslig med en lösning av bitumen of Judea (en grafisk asfalt) och lavendelolja och sedan framkallad i en blandning av lavendeloja och terpentin. För att få lägre exponeringstid och bättre kontrast använde han senare jodångor för att svärta héliografierna. Exponeringstid för bilden var ca 8 timmar.

Skärmavbild 2018-09-05 kl. 17.38.38

Fotografi har som officiell födsedatum 1839. Då skrev man ” ”Världen kommer aldrig mer att bli vad den varit”.

Mellan 1850 och 1900 talet gav det fotografiska media uppskov till en helt ny sätt att ”fånga” verkligheten. Porträttfotografiet blir också ett nytt fenomen som fängslar världen. Genom fotografiet skildrar vi människor i glädjestunder men också i sorg.
Under 1900 talets början blir kameror och film billigare och enklare att använda. Allt fler skaffar sig kamera och skildrar sina nära och kära. Samtidigt utvecklas fotografiet till massmedia. Under samma period så dokumenterar fotograferna det industriella samhällets framfart, de var på plats under ryska revolution, under andra världskriget och på barrikaderna i Paris 1968.

Efter andra världskriget får dokumentär fotografi och den subjektiva fotografi
stort inflytande, liksom de framgångsrika modefotograferna. I och med utveckling av de digitala medier blir fotografi också ett användbart verktyg i nya socaila medier Med fotografi uppkomst så förändrades vår sätt att betrakta vår samtid.

Skärmavbild 2018-09-05 kl. 17.38.21.pngEtt fruset ögonblick i Paris (år 1838) Bilden som kom att kallas ”Boulevard du Temple ” var en av de fotografier som Daguerre tog i Paris under 1838. Detta är den som tros vara den äldsta fotografi som lyckats fånga en person på bild. Fotografiet är en avbildning av en gata, med hus i förgrunden och en trädallé som försvinner bort i stadsvyn, i nedre vänstra kant kan man se en man som får sina skor polerade, stående med ena foten upp mot den person som putsar. Den personen har alltså stått stilla tillräckligt länge för att fångas på bild under de tio minuter som den exponerade.

EN LÅNG HISTORIA

—————————————————————————-
FÖR-HISTORIA
—————————————————————————-

Bilden är en av den första form av kommunikation i mänskligheten historia och dess tolkning har utvecklat genom alla århundrade.
Målerikonsten är ”urmodern” till det fotografiska bilden. Trots olika teknik och tillämpningar så är representation av verklighet dess gemensamma mål. I konsten estetik ligger grunden till vår bildspråk från antiken till fotografi födelse och nutid mediakommunikation.

—————————————————————————-
(30000 f.kr. – 1100 talet) URBILDEN
—————————————————————————-

De första föreställande bilder som har hittas är ca trettio tusen gamla.
Dessa grottmålningar var detaljrika och färggranna. Konstnärerna skapade en känslan av realism genom användning av den naturliga bergsformen och genom en intensiv färgpalett i svart, brun, gul och röd som fyller de inre ytorna.
Men grottmålningar var inte det första konstutövning. Dessa antas vara resultatet av en lång utvecklingsprocess från urtiden. Tidigare generationer bildskapare antas ha rollen av ”schamaner” med unik förmåga att uppleva det okända och att uttrycka det.
I Grottmålningarna i Lascaux, Frankrike målade bildskaparna sin verkligheten men de anses också representera delar av magiska ritualer.

I den tio tusen år gammal grotta ”Cueva de las manos” i Argentina kan man iaktta de vackra formerna när människor lagt sina händer på klippväggar och ”spottat” färg runtom för att få avtrycket på stenväggarna.
I ”Addaura grottan” i Italien kan man se hällristningar som föreställer mänskliga konturer i lager i något som liknar rituella danser.
Grottmålningar är redan tilltänkt att förmedla ny insikt om människan säregen plats i universum.
Utvecklingen sker sedan under tusentals år med det primitiva konsten.
Skrivkonsten är daterad till ca 5000 år f. kr. och anses vara början till konsthistoria såsom vi beskriver den fram till idag.
Omkring 3500 f. kr. till 1000 f. kr. så blommade det egyptiska konsten. Komposition i Hierakonpolis är den älsta bevarade målning ca 3200 f. kr. Konstnärer där målade av djuren och människofigurer i profil som ”tecken”. Detta är begynnelse till ett nytt symbolspråk så kallad ”Hieroglyfer”.
Andra civilisation utvecklar samtidigt i fjärran, det asyriska, det persiska och det egeiska och skapar egna spår inom konsten. Den Grekiska kulturen har sin början ca 1100 f. kr. och det Etruskiska konst har sin början ca 700 år f. kr. Dessa kultur har också stor inverkan på vår egen bildseende.
Under Medeltiden, Renässansen och under vår ”moderna” tid så förfinas och förändras konsten. Nya visuella tillämpningar inom underhållning och teater växer fram tack vore nya teknik och nyttjande av ljuset, färg lära och teorier om komposition. Fördjupa dig gärna i konsthistoria om du vill veta mer av ursprunget till vår bildspråk.

Jag har valt att dela upp fotohistoria i två parallella spår.
Den första berättelse handlar om det foto tekniska utveckling. Genom årtionden av experiment förfinas processen att få fram en fotografisk bild. Det handlar om uppfinnarna: kemister, optiker och ingenjör som hittade lösningar för bättre kameror, ljuskänsligare objektiv och enklare framkallningsmetoder.

Den andra berättelse handlar om det skapande fotografiet i kontext.
Mellan 1850 och 1900 talet gav det fotografiska media uppskov till en helt ny sätt att ”fånga” verkligheten. Under den period blev porträttfotografiet ett nytt fenomen som fängslade en hel värld.
Under 1900 talets början blir kameror och film billigare och enklare att använda. Allt fler skaffar sig kamera och skildrar sina nära och kära. Genom fotografiet skildrar vi människor i glädjestunder men också i sorg. Samtidigt utvecklas fotografiet till massmedia. Under samma period så dokumenterar foto joiurnalister det industriella samhällets framfart, de var på plats under ryska revolution, under andra världskriget och på barrikaderna i Paris 1968.
Dessa historia går hand i hand. Två parallella spår som har påverkat varandra.

—————————————————————————-
FOTOHISTORIA DEL 1. DET MEKANISKA ÖGAT
—————————————————————————-

I alla tider har vi experimenterat med visuella hjälpmedel för att förstår och fånga ljuset. I och med lärdomar om astrologi och färglägga görs sakta förbättring av optik. Dessa kunskaper tillsammans med kemiska banar vägg för några pionjär att framställa den första fotografisk bild.
Fotohistoria börjar 1826 med en ”solteckning”. Joseph Nicéphore Niépce lyckades då ta den första fotografi eller som han kallade det: ”Den första permanent avtryck av naturen”. Bilden föreställer utsikten från Niepces vindsfönster i Saint-Loup-de-Varennes, Bourgogne, Frankrike. På baksida av tennplåten kan man läsa: ”Point de vue de la fenetre”. (sv. Utsikten från fönstret).
Uppfinningen kallade han själv för Héliografi (sv. solteckning).

Men berättelsen börjar några hundra år tidigare med Camera obscura, en föregångare till vår tid kamera.

—————————————————————————-
300 f. Kr. CAMERA OBSCURA
—————————————————————————-

Camera obscura principer härstammar från Kina 500 år f.kr.
Aristoteles skrev redan 300 år f. kr. i sitt verk ”Problemata” att solstrålar som passerar en liten fyrkantig öppning ger upphov till en rund bild av solen oberoende av hålets form. Han var den som först med att förklara sambandet mellan bländaröppningen och skärpan i camera obcura.
Camera obscura (latin. mörkt rum) är ett ljustätt rum med ett litet hål i väggen som fungerar som ett ljusobjektiv. Solljuset kommer genom hållet och frambringar en svag, uppochnedvänd bild på det motsatta vägen.

BOKEN OM OPTIK
(år 1036)
Principen av Camera Obsura beskrevs år 1036 av den arabiske matematikern Ibn Al-Haitham i hans verk ”Boken om optik”.
Vid 1000-talets börjar tekniken användas för astronomiska ändamål. Från 1500-talet används tekniken av konstnärer för att göra skisser och perspektivstudier.
Under 1600- och 1700-talet använder målarna Canaletto och Jan Vermeer en förfinnad teknik med linssats.

HÅLKAMERA
(år 1540)
Hålkamera är föregångare till kamera i sin enklaste formen dock utan lins. Hålkameran består i sin enklaste form av en låda med en liten öppning på ena sidan. Bilden blir ljussvag och oskarp.
Denna form av camera obscura uppfanns av Erasmus Reinhold i Nürnberg, för att kunna studera solförmörkelse i detalj.

OBJEKTIVET
(år 1550)
Objektivet och bländaren upptäckt år 1550. Girolamo Cardano skrev i ”De subtilitate” att projektionen från camera obscura blev skarpare om man satte en bikonvex lins i ljusöppningen.
1568 avhandlade Daniello Barbaro i en artikel i ”La Pratica della Perspectiva”, idén med utbytbara bländare för att få bättre skärpedjup.

LJUSTECKNING
(år 1725)
Våren 1725 då Anatomi professorn Johan Heinrich Schulze höll på med en blandning kalk och salpetersyra förvånades av att blandningen på ena sidan bytte färg till lila.
Då han kontrollerade kemikalierna upptäckte han att salpetersyran innehöll lite silver. Efter ytterligare experiment kunde han bevisa att reaktion berodde på solljuset som hade strålat på blandningen.
Schulze blev den första som gjorde en ”ljusteckning” men kunde inte utveckla upptäckten vidare.

PRINCIPER
(år 1760)
1760 beskrev Tiphaigne de la Roche principer bakom fotografi i följande text:
“(…) Fönstret, den vida horisonten, de svarta molnen, det stormande havet, allt detta är endast en bild… Då ljusets strålar reflekteras av olika kroppar uppkommer som ni vet en bild som återkastas på alla polerade ytor, till exempel på ögats näthinna, på vatten och glas. Elementens andar ha sökt kvarhålla dessa försvinnande bilder. Med ett subtilt ämne, som de ha sammansatt, ett ämne som är trögflytande och klibbigt och som snabbt hårdnar och torkar, kunna de på ett ögonblick framställa en bild. De täcka en bit segelduk med detta ämne och hålla det framför det föremål de önska avbilda. Det som först synes på denna duk liknar det man ser i spegeln; man ser alla de föremål, nära och fjärran, vars bild ljuset kan överföra. Men det en spegel inte kan göra – bevara bilderna – det gör duken genom detta trögflytande ämne. Spegeln återger föremålen troget men bevarar dem icke; vår duk visar dem lika exakt och bevarar dem alla.
Detta avtryck av bilden är ögonblickligt, och duken föres omedelbart till ett mörkt rum. En timme senare är avtrycket torrt, och man har fått en bild som är så mycket värdefullare eftersom den inte kan efterapas eller förstöras av tidens tand… Den korrekta teckningen, sanningen i uttrycket, de starkare eller svagare linjerna, skuggspelet, perspektivlagarna, allt detta lämna vi åt naturen som med fast och säker hand på våra dukar teckna bilder som bedra ögat (…)”
Tiphaigne de la Roche. 1760

Principen för framställning av en fotografisk bild var kända redan på 1700 talet men
man kan fråga sig varför det så lång tid innan fotografi utvecklades?
det fanns två tekniska problem kvar.
Hur kan man göra bilden varaktig?
Hur kan förbättra Camera obscura?
För det första så fanns det förebild.
Fotografi var inte efterfrågad.
Tiden kanske inte var mogen.
I 1700 slut så var ångmaskiner och gasen de stora uppfinningar.
I konsten så fanns det fysiska realiteten i Davids råa målningar och karaktär skildrades redan i Ingres målningar. Det skulle dröja 66 år, efter principerna blev kända, innan de första fotografi togs och den egentliga fotohistoria börjar…

—————————————————————————-
1826. DEN FÖRSTA FOTOGRAFI
—————————————————————————-

Joseph Nicéphore Niépce, då 61 år, lyckades 1826 ta den ”första permanent avtryck av naturen”.
Bilden föreställer utsikten från Niepces vindfönster i Saint-Loup-de-Varennes, Bourgogne, Frankrike. Plåten var 20 cm x 16.5 cm och på baksida kan man läsa: ”Point de vue de la fenetre”. (sv. Utsikten från fönstret).
Uppfinningen kallade han själv för Héliografi (sv. solteckning).
Héliografiet är gjort på en tennplåt som gjorts ljuskännslig med en lösning av bitumen of Judea (en grafisk asfalt) och lavendelolja och sedan framkallad i en blandning av lavendeloja och terpentin. För att få lägre exponeringstid och bättre kontrast använde han senare jodångor för att svärta héliografierna. Exponeringstid för bilden var ca 8 timmar.

JOSEF NICÈPHORE NIÉPCE
(1765-1833)
Joseph Nicephore Niepce föddes i Chalon-sur-Saone, Frankrike år 1765 i en medelklassfamilj. Efter en bekymmerslös barndom tjänstgjorde han i det militära och hade tänkt bli lärare men flyttade till föräldrarna hem i Saint-Loup-de-Varennes för att hjälpa till med egendomen. Under denna tid blev han mycket intresserad av vetenskap och började arbeta hemma med sin bror, Claude, på alla typer av uppfinningar och experiment.
De diskuterade möjligheten av att kunna använda ljus för att återge bilder redan1793. Vid 1816 hade han genomfört flera experiment för att bestämma om det ens skulle vara möjligt. Framstegen var mycket långsam eftersom han hade många intresse. De två bröderna satt faktisk de mesta av sina ansträngningar och förmögenhet i utvecklingen av en förbränningsmotor för båtar. De tillbringade hela 20 år i att utveckla motorn och söka patent för den.
År 1813 var det litografi processer det mest intressant i Frankrike och det är det som Niepce arbetade med. De olika experiment han gjorde med litografi ledde honom att utveckla heliographi.
År 1815 hade Nicéphore Niépce fått upp intresset för fotokemiska metoder. Han använde klorsilver belagt papper som han bara delvis lyckades fixera med salpetersyra. Klorsilver är ett av de ljuskänsliga ämnen som används i dagen negativ process. Niépces första bilder blev alltså negativa men han gjorde försök att göra positiva kopior.
Efter flera års experiment övergick han till substanser som istället för att bli mörka eller ljusa av exponering blev hårda.
1824 lyckades han faktiskt ”reproducera” teckningar genom den Héliografiska process men bilden som anses vara det ”första” är den av utsikten från fönstret. Först 1826 lyckades han använda metoden tillsammans med en camera obscura, och det första fotot av naturen togs.
År 1827 åkte Niepce till England för att besöka sin bror som hade flyttat dit. Medan han var där träffade han Francis Bauer, en känd botaniker. Bauer är den första att insåg hur viktigt upptäckten var och uppmuntrade Niepce att berätta om sin uppfinning. Niepce och Bauer presenterade Héliografi till Royal Society. Niepce beskrev sina första bild som “det första resultatet som spontant erhållit genom inverkan av ljuset.“ Detta avvisades dock av Royal Society eftersom Niepce inte ville avslöja hur processen gick till.
Niepce återvände hem och fortsatte experimentera med Héliografi.
1829 träffades Nicéphore Niépce och Louis Jacques Daguerre i Paris och bildade en tio årskompanjonskap som innebar att de skulle dela erfarenhet samt eventuell ekonomisk vinst. Niépce skulle fortsatta med experiment att fixera bilderna medan Daguerre som hade arbetat med teaterdekor och ljus skulle förbättra camera obscura optik.
1833 fick Niepce en hjärtinfarkt och dog 68 år gammal. Under sin livstid fick han aldrig något erkännande eller någon form av ekonomisk ersättning för sin upptäck.
Bilden ”Utsikt från fönstret” som försvann under många år finns numera bevarad på ”University of Texas”, Austin, Texas, USA. Några av hans andra Héliografiska bilder finns lagrad i ”Biblioteque National” i Paris, på ”Royal Photographic Society” i England.

DAGUERREOTYPIN
(år 1839)
Efter Niepce död så fortsatt Daguerre att förfina processen med Heliografi. 1835 upptäckte Louis Jacques Daguerre att det uppkom en osynlig latent bild på plåten som man senare kan framkalla med kvicksilverångor. Det dröjde dock två år till innan han lyckade fixera den bilden till det använde han en koksalt lösning blandad med varmt vatten.
På grund utav att han ansåg att metodens i huvuddrag skilde sig från héliographien kallade han metoden för Daguerréotypin. Den var dock inte något större skillnad i processen.
Objektiven som användes i de tidiga daguerreotyp kamerorna släppte inte in tillräcklig med ljus och exponeringstiderna var för långa. Daguerre fortsatte att utveckla metoden och kom under 1838 fram till ett mycket bättre exponeringstider på 8-10 minuter.
Daguerreotypin var en glasplåt som visade en positiv bild, bilden fanns således endast i ett exemplar. Bilderna får sin karaktäristisk lyster genom att silverplåtarnas sidor oxideras av infallande ljus.

—————————————————————————-
FOTOGRAFI OFFICIELLA FÖDELSE DATUM
(19 augusti 1839)
—————————————————————————-

1839 sökte Daguerre patent för uppfinningen och försökte sälja licenser på metoden utan framgång. Med hjälp av astronomen, François Aragos, sålde han istället Daguerrotypi metoden till franska regeringen. För Daguerrotypi fick uppfinnaren en årlig livränta på 6000 francs. Niepces son fick en årlig livränta på 4000 francs. Heliografi föll faktisk i glömskan i mer än femtio år innan det åter fick sin rätta plats i fotohistoria.
19 augusti 1839 tillkännagav franska staten Daguerrotypin metoden. Detta är den dag som officiellt räknas som fotografins födelse.
Utvecklingen av fotografi kom att ske väldigt snabbt tack vare att den Frankrike gjorde denna teknik ” till en skänk åt hela världen”. Det innebar generösa villkor: total öppenhet och inga anspråk på patenträttigheter. Över en dag fick världen därmed tillgång till ett fungerande fotografisk metod som snabbt spred sig över både sidor av Atlanten.
Metoden beskrevs då som en av de viktigaste och mest förvånande kemiskt-optiska uppfinningar. På hösten samma år gav Daguerre ut en liten skrift med beskrivning av metoden: ”Daguerrotypen, teoretiskt och praktiskt beskrifven, med 6 plancher”.
Genom detta så öppnades möjlighet för skapande och drivande människor att öppna egna porträtt fotostudio. Nya fotografer lärde sig Daguerres metod och fotografi växte snabbt på några år. I början var inte tekniken tänkt att användas för porträtt utan för landskapet.
Men förnäm borgare önskade sig en daguerreotyp bild av sig själv eller sin familj. För detta krävdes det att de satt absolut stilla på en stol under exponeringstiden på minst en halv minut. Fotolampor fanns inte utan man utnyttjade dagsljuset som kom in genom ateljéfönstren. Men att få fram en bild var ett omständligt arbete för fotograferna och det krävdes en stor uppsättning apparater och kemikalier.

W.H.F TALBOT. DEN STORA UPPFINNAREN
(år 1839)
Vid tiden för fotografi officiella födelse så hade W.H.F Talbot redan arbetat länge inom samma forskningfält men inte tillkännagivit sina resultatet. Då kände han sig kränkt av populariteten som daguerrerotyp fick.
1841 tog W. H. F. Talbot istället patent på en teknik som innebar att man för första gången kunde kopiera ett fotografi från ett negativ.
Metoden erbjöd möjligheten att framställa fotografier på papper.
Detta är grunden till dagens teknik med mångfaldiga bilder.
Det tog tio år för Talbots metod att slå igenom. 1841 hade Daguerrotyperna redan hunnit bli erkänd och etablerad i både Europa och USA.

Drygt ett år senare upptäckte Talbot principen bakom den kemiska bildframkallningen. Det var Talbots metoder som så småningom började tillämpas inom modern fotografi. Han fann att om jodsilver papper användes för att ta bilden behövde det inte exponeras i kameran så länge, det räckte med exponeringstider på mindre än trettio sekunder.
Sedan kunde bilden framkallas med gallussyra och kopieras på klorsilver papper. Bilderna blev så vackra att Talbot valde att kalla sin nya metod för Kalotypi, kalos(grekiska: skön). Numera kallas Talbots bilder för Talbotyper.
Under 1840-talet gav Talbot ut två böcker illustrerade med fotografiska bilder, ”Pencil of Nature” och ”Sun Pictures of Scotland”. Det var första gången som fotografier användes som illustrationer. Talbot var även först med att förstora bilder med hjälp av sin metod. 1852 upptäckte han dessutom att gelatin blir olöslig om det utsätts för ljus i närvaro av en viss kemikalie (kaliumbikromat). Talbot använde den här principen för att framställa fotogravyrer. Senare började fotografer använda Talbots upptäckt för att skapa bilder enligt så kallade ädelförfaranden, exempelvis bromoljetryck.
Talbot fortsatte att arbeta med och utveckla fotografiska metoder under hela sitt liv. Bland annat experimenterade han med färgbilder, fast utan framgång. Talbot avled 1877.

FÖRSTA PORTRÄTT
(år 1839)
Den första fotografiska porträtt som vi känner till, är en självporträtt av Amerikanen Robert Cornelius På baksidan av bilden står det skrivet: “The first light picture ever taken.”

TERMINOLOGI
(år 1939)
Den engelske astronomen Sir John Herschel hade börjat experimentera med fotografi 1839. Redan efter en vecka hade han lyckats att ta sitt första fotografi gjort på silverkarbonat och fixerats med fixernatron. Det främsta bidraget vi fick av Herschel var inom terminologin. Vi har honom att tacka för ord som t.ex. ”photograph”, ”photographic”, ”photography”, ”negativ/positive” samt tjugo år senare även ”snap shot”.

STEREOSKOPI
(år 1840)
Stereoskopi eller 3D-bilder, tredimensionella bilder är teknik och användning av bilder avsedda att betraktas i stereo, med en platt tvådimensionell bild för vardera ögat.
Metoden uppfanns av Charles Wheatstone 1840. Stereobilder användes inom stereofotogrammetri, genom produktion av stereogram och i speciellbyggda kameror.

REKLAMFOTO
(år 1843)
Den första reklambilden kommer att fotograferas i Philadephia 1843.

PANORAMA
(år 1848)
September 1848 så tog Charles Fontayne och William Porter den första Panoramabild sammansatt av 8 daguerrotype framställande Cincinnati hamn.

—————————————————————————-
1850-1900 FOTOGRAFI SOM DOKUMENT
Porträtt / Dokumentation
—————————————————————————-

Under andra häften av 1800 talet så fortsätter fotografer och kemister att förfina och utveckla nya foto tekniska processer. Äggvitemetoden var den dominerande metoden för framställning av fotografiska kopior fram till omkring 1890-talet.
Under 1850 började man använda glasplåt negativ som gav bättre skärpa än pappersnegativ. Dessa framställdes i förväg genom våtplåt processen.
Glasplåtarna var tunga och känsliga och i början ordentlig tilltagna. 30 x 40 och 40 x 50 cm. Man kunde inte förstora negativet så bilderna måste vara lika stora som originalet.

1840–1855 Calotypi, H F Talbot (GB),
svart/vita negativ; bildskikt utan bindemedel.

1848–1885 Albuminplåt, C-F-A. Niépce de St. Victor (F),
s/v negativ; kopparplåt eller från 1851 glasplåt med albumin och silver.

1850–1910 Albuminpapper, L-D Blanquart-Évrard (F),
s/v positiv; papper med albumin och silver.

1851–1890 Våt kollodiumplåt, FS Archer (GB),
s/v negativ; glasplåt med kollodium och silver som tillät 2 till 3 sekunder exponeringstid.

1852–1890 Ambrotypi, FS Archer (GB) / J A Cutting (USA),
s/v negativ/positiv; glasplåt med kollodium och silver; den negativa bilden framträder som positiv med mörk bakgrund.

1852–1930 Ferrotypi, A-A Martin (F),
s/v positiv metall med kollodium och silver.

1853–1865 Pannotypi, Wulff & Co. (F),
s/v positiv; vaxduk med kollodium och silver.

1871 Genom torrplåten slipper nu fotografen framkalla bilderna på plats.

—————————————————————————-
CARTE DE VISITE
(år 1850-1900)
—————————————————————————-

PHOTOGRAPHY SOCIETY OF LONDON
(år 1853)
Photography Society of London grundades 1853 och blev Englands ledande rörelse för att få fotografi erkänd som konst genom att imitera måleri och trycksaker.
FÖRSTA KRIGSBILDER
(år 1855)
Fotografi börjar användas för att påverka opinionen, således skickades Roger Fenton ut 1855 till Krimkriget på uppdrag av den brittiska regeringen för att visa upp ”positiva” propagande bilder av kriget som var starkt kritiserat på hemmafronten.

FOTOCOLLAGE
(år 1856)
Oscar Gustave Rejlander var en svenskfödd fotograf som under tiden 1855-75 var en av Storbrittaniens mer uppmärksammade fotografer. Hans verkförteckning omfattar porträtt och iscensättningar av klassiska uppställningar, tableaux vivant, som han lånade ur målerikonsten med vilken han var väl förtrogen.
Han skapade 1856 den berömda alegori “Two ways of life”, ett fotografi som framställts av 39 negativ och som berättar om en ung mans livsval. Bilden väckte stor uppmärksamhet 1857 i en sexuellt pryd era.

KODAK
(år 1884)
Torrplåtarna hade fortfarande en nackdel, de var tunga och sköra. Fototekniken med negativet på en film uppfanns av George Eastman Kodak 1884. Det var papper som var negativmaterialet i den första Kodakkameran, som kom 1888. Filmbasen som introducerade av ”The Eastman Co” var gjuten på väldigt tunn cellulosanitrat, vilket kom att dominera marknaden.
Under mottot: ”You press the button, we do the rest” föddes amatörfotografin. Nu behövde fotografen och gemeneman inte längre tunga och omständiga utrustning med glasplåtar utan kunde använda sig av den behändigare filmen.

FÖRSTA FÄRGFOTOGRAFI
(år 1861)
JC Maxwell fick fotografen Thomas Sutton att fotografera ett skotskrutigt band tre gånger, varje gång med olika färgfilter framför linsen. De tre svart-vita bilderna kunde sedan projiceras samtidigt på en skärm med tre olika projektorer, som var försedda med samma färgfilter som använts för att ta respektive bild. När de tre bilderna sammanföll bildade de en komplett färgbild. Maxwells tre fotografiska plåtar förvaras nu i ett litet museum i Edinburgh, huset där Maxwell föddes.
Gabriel Lippmann tilldelades Nobelpriset i fysik 1908 för sin metod för att återge färger fotografiskt med interferens. Lippmanns mest bekanta arbete, varmed var sysselsatt från 1890, var frågan om fotografering i naturliga färger.

ÖGONBLICKSFOTOGRAFI
(år 1870)
Ögonblicksfotografiet uppstod under 1870-talet. Detta ledde till att fotografen kunde “frysa” ett moment av en snabb rörelse. Inspirerad av detta experimenterade 1878-79 Eadweard Muybridge med seriefotografier av hästar ”Animal Locomotion”. Först använde han 12 och senare 24 kameror placerade i följd. Med början våren 1880 visade han dessa bilder i sin projektor Zoopraxiscope, och det var första gången som fotografier visades som rörliga bilder.

FÖRSTA TRYCKA BILD I TIDNING
(år 1873)
William Fox Talbot kom med idén om halvton utskrift redan 1850-talet. Han föreslog “fotografiska skärmar eller slöjor” tillsammans med en fotografisk djuptryck process.
Flera olika typer av skärmar har föreslagits under de följande decennierna. En av de välkända försöken var av Stephen H. Horgan som arbetar för New York ”Daily Graphic”. Den första tryckta fotografiet var en bild av Steinway Hall i Manhattan offentliggjordes den 2 december på 1873.

NATIONAL GEOGRAFIC SOCIETY
(år 1888)
National Geographic Magazine är en engelskspråkig tidskrift som ges ut av National Geographic Society, som grundades 27 januari 1888 i USA. Tidningen utkom första gången samma år med syftet att öka intresset för geografi.
Tidskriften med den gula ram är en av världens mest välkända, särskilt för sin fotojournalistik. National Geographic har haft färgbilder sedan i början av 1900-talet, då detta ännu var ovanligt.

—————————————————————————-
1900-1950 ÖGONBLICKEN SOM BEVIS
Journalistisk / Skildring
—————————————————————————-

AUTOCHROME.
(år 1904)
Autochrome är den tidigaste metod för framställning av färgfotografier som utvecklades 1904 av bröderna Lumière. Metoden fungerar genom en additiv färgblandning. Genom metoden lyckades för första gången framställa ett färgfotografi med enbart en enda exponering. Innan dess fick man ta tre bilder, en för varje färg.
Autochrome bilderna har ett vackert utseende med bred tongradering. De välbevarade Autochrome idag åldras med bibehållen färg nuanser.
Autochrome plåtarvar en patenterad vidareutveckling av irländaren John Jolys färgraster metod från 1893. Bröderna Lumières färgraster plåtar kom 1907 under namnet Autochrome i Sverige på marknaden. Plåtarna var preparerade med mycket små infärgade stärkelsekorn (ofta av potatismjöl) i cinnoberrött, gulgrönt och ultramarinblått. På glasplåten kunde man fördela 9 000 korn per kvadratmillimeter. Mellanrummen mellan kornen fylldes med fint koldamm för att förhindra ströljus. Genom rastret av infärgade korn och koldamm filtrerades ljuset mot en ljus- och färgkänslig emulsion. Framkallningen och kopieringen var lika enkel som för samtida svartvita bilder. Dock var ljuskänsligheten mycket låg och exponeringen blev cirka 80 gånger längre än för svartvitt.
Autokrom plåtarna kunde användas i vanliga kameror men slog ändå aldrig riktigt igenom på grund av sitt höga pris och sina tekniska brister. Metoden vidareutvecklades och materialet gjordes ljuskänsligare. På 1930-talet fanns även färgfilm och filmark enligt färgraster metoden med varunamnen Agfacolor (1932), Omnicolor och Finaly Color.

FÖRSTA SMÅBILD KAMERA
(år 1910)
Ursprunget till detta småbild format är från 1910-talet. Oskar Barnack som var utvecklingschef hos optikfirman Leitz i Wetzlar, var en inbiten amatörfotograf. Han tyckte att det blev besvärligt att behöva ta så många bilder med sin stora glasplåt kamera innan han blev riktigt nöjd med resultatet. På den tiden tillverkade de flesta fotografer själv sina glasplåtar; man gjorde i ordning så många man trodde sig behöva innan man gav sig ut på en expedition. Först vid framkallning (ute på fältet) såg man resultatet. Glasplåtar var tunga att bära, så han uppfann en liten behändig kamera som laddades med 35 mm biograffilm “kinofilm”. Den använde han som en slags exponeringsmätare; när bilden blev rätt exponerad, visste han att samma inställningar kunde användas för glasplåtarna.
Andra fotografer blev mycket intresserade av denna uppfinning och eftersom Barnack satt i en idealisk position, togs det fram en riktig kamera med ungefärligen samma konstruktion som Barnacks “Urleica”. Denna kamera fick bättre optik för att kompensera för det väsentligt mindre bildformatet och kallades för Leica, Leitz Camera. Man behöll filmformatet eftersom biograffilm numera fanns överallt på grund av spelfilmens alltmer ökande popularitet. Biograffilmens perforering medgav exakt matning av filmen mellan exponeringarna. Som lämpligt negativ format valdes en liggande bild med sidoförhållande 2:3, vilket gav upphov till negativ storleken 24×36 mm.
Första småbild kameran introducerades först efter kriget (1914-18)1925 för allmänheten.

ROLLEI
(år 1928)
Rollei introducerar 6 x 6 rullfilmkamera ”Rolleiflex twin-lens reflex”.

NIKON ELEKTRONIK
(år 1917)
Nikon grundades 1917.

FÖRSTA BLIXTLAMPAN
(år 1923)
Harold Edgerton uppfann blixtlampan år 1923. Blixtar hade funnits långt tidigare, men de använde ett brännbart pulver och kunde vara farliga. Leitz börjar sälja Leica-kameran 1925.

135-FILM
(år 1934)
Kodak hade gjort pankromatisk film tillgänglig för filmfotografer redan 1922, men 1932 kom en ny process för färgfilm: Technicolor, som lade ihop tre svartvita negativ fotograferade genom olika filter i samma kamera.
135-film introducerades av Kodak 1934 med lanseringen av Retina-kameran samma år, och kom snabbt till att bli standard för småbildskameror. Länge fick man ladda kassetter själv i mörkrum genom att köpa film på rulle och kassetterna varierade i utförande mellan exempelvis Leica, Contax och Agfa. 1936 lanserades Kodachrome, den första praktiskt användbara färgfilmen; året efter lanserade Agfa sin Agfacolor-film. Småbilsformatet blev populärt och blev senare det dominerande formatet för stillbilder.

SPEGELREFLEX
(år 1936)
Tack vara prima kan fotografen se motivet rättvänt genom objektivet. Den första spegelreflexkameran, Contax S från Zeiss, kom 1936. Det var den första spegelreflex kamera som använde ett pentagrammatiskt prisma i sökaren. Innan dess hade alla kameror separat sökarfönster.

FUJI PHOTO FILM
(år 1938)
Fuji Photo Film skapades 1938.

BILDKOOPERATIVET MAGNUM
(år 1947)
Henri Cartier-Bresson grundade den ansedda bildbyrån Magnum Photos tillsammans med fotografer som Robert Capa, David Seymour, George Rodger och Bill Vandivert. Magnums fotografer jobbar självständig med långa fotoprojekt och har bevakat de flesta av de gångna decenniernas historiska händelser och tagit många av de mest framträdande bilderna.

HASSELBLAD
(år 1948)
Victor Hasselblad introducerade sin första kamera 1948 men släkten Hasselblad har en lång historia inom fotografin ända sedan mitten av 1800-talet. Hasselblads egen kameratillverkning startade år 1941 efter en order från svenska krigsmakten på en flygspaningskamera. Den kameratyp som idag kallas Hasselblad konstruerades av Victor Hasselblad och formgavs av Sixten Sason. Kameran är en så kallad mellanformatskamera och använder 120-film vilken ger en 6×6 cm negativ format.
Den första civila kameran lanserades den 6 oktober 1948 av Victor Hasselblad på New York Athletic Club i New York, inför ett tjugotal av USA:s ledande fotoskribenter. Modellen hette “1600 F”. Det blev världens första enögda spegelreflexkamera i mellanformat (6×6 cm) med utbytbara objektiv och magasin.1600 syftar på kamerans snabbaste slutartid, 1/1600 sekund, och F står för Focal plane shutter, det vill säga ridå slutare. Nästa stora steg kom 1957 då modellen “500 C” kom. De efterföljande åren har en mängd modeller introducerats. Man kan kombinera magasin, sökare, kamerahus och objektiv.
Hasselblad användes i stor omfattning av NASA och var bland annat den första kameran på månen.

—————————————————————————-
1950-1990 EN IDENTITET I UPPLÖSNING
Subjektiv fotografi / Privata Bilder
—————————————————————————-

POLAROID
(år 1954)
När Edwin H. Land uppfann Polaroidkameran 1947 föddes ett nytt begrepp – direktbilden. Först 1963 kunde man ta färgbilder med en polaroidkamera. Samma år, alltså 1963, introducerade Kodak sin Instamatic kamera som laddades med en kassett med negativ färgfilm. Denna kamera blev en revolution för amatörfotografin och fotohandeln.

FÖRSTA AUTOMATISKA KAMEROR
(år 1959)
1959 kom den första automatiska kameran från Agfa, och 1963 kom Kodaks Instamatic som inte krävde några inställningar alls.

UNDERVATTEN
(år 1963)
Nikon presentera sin första undervattenskameran.

FÖRSTA DIGITALA BILDÖVERFÖRING
(år 1957)
Den första digitala bildöverföringen gjordes av Russel Kirsch 1957, då presenterades den första skanner, som“ spårade ljusvariationer över ytorna av ett fotografi “. Russel Kirsch gjorde den första digitala bilden genom att skanna ett fotografi. Den digitala bilden bestod av 30976 pixlar och var 5 cm × 5 cm.
Dagens bilder av planeter, solen och av jorden skickas från rymden tillbaka till oss tack vore den digitala bildöverföring.

LENNART NILSSON.
(år 1965)
När ”Ett barn blir till” utkom 1965 blev den genast en av de mest betydelsefulla böckerna i modern tid. För första gången fick vi en glimt av livet före födelsen. De unika bilderna som visade hela skeendet i en människas tillblivelse väckte förundran och gav oss ny kunskap. Boken har sedan dess kommit i flera nya utgåvor, den har översatts till mer än tjugo språk och miljoner människor har läst den.
Lennart Nilsson var en av Sveriges främsta fotojournalister långt innan han blev erkänd som vetenskaplig fotograf. Han arbetar med kraftfulla förstoringar med världen minsta kamera. Han har inte bara beskrivit hur mänskligt liv utvecklas utan också några av våra skrämmande fiender såsom cancerceller och malariavirus. Hans arbete visar prov på en kombination av biologisk kunskap, teknisk skicklighet och konstnärlig briljans.
Lennart Nilsson är den första att få Hasselbladspristagare 1980.

FÖRSTA BILD AV JORDEN SETT IFRÅN RYMDEN
(år 1972)
Bilden “Blue Marble” är den första bilden av ”hela” jorden sett utifrån rymden Den är tagen den 7 december, 1972 från Apollo 17. Med solljuset bakom kunde ta en perfekt ljus bild av jorden.

FÖRSTA SENSOR
(år 1973)
1973 lanserade ”Fairchild Semiconductor” ett CCD-chip, med 100 x100 punkter. Den första digitalkamerna med en CCD-sensor kom 1975. Den första megapixel-sensorn kom 1986 och var utvecklat av Kodak.

FÖRSTA DIGITAL KAMERA
(år 1991)
Den första kommersiella digitalkameran kom inte förrän 1991, då Kodak presenterade en modifierad Nikonkamera med elektronik istället för film. 1999 släppte Nikon den första digitala systemkameran som var utvecklad för digital fotografering från början. Olympus och Canon presenterade de första digitala kompaktkamerorna år 2003.

FÖRSTA AUTOFOCUS KAMERA
(år 1985)
De första autofokus kamerorna kom från Minolta år 1985. Canon EOS, den första spegelreflex kameran med elektronik i objektivet, kom 1987.

—————————————————————————-
1990 – 2013. IMMATERIELLA MEN SOCIALA BILDER
Förverkligande / Ny scen
—————————————————————————-

PHOTOSHOP
(år 1990)
Adobe Photoshop lanserades 1990, och de första web sajterna med fotografi som tema började komma 1993.

FÖRSTA MOBILKAMERA
(år 2000)
Den första mobiltelefonen med inbyggd kamera lanserades år 2000 av J-Phone i Japan. Dagens digitala sensor och mobil applikationer tillåter ”alla” att ta bilder och att dela med sig av sina bilder och porträtt i det global nätverk.

DIGITAL ERA
(år 2003)
2003 passerade gränsen då det såldes fler digitala kameror än analoga kameror.

KODAK SLUTAR TILLVERKA FILM
(år 2004)
Kodak slutar tillverka film.

FACEBOOK, Inc.
(år 2004)
Facebook lancerades som ett socialt nätverkstjänst. Senare tillkommer också möjligheter att dela fotografier.

FULL FORMAT
(år 2005)
2005: Canon EOS 5D full-formatdigital SLR, med en 24x36mm CMOS sensor.